Displaying all 20 episodes

Naturliga sorter: finns det objektiva kategoriseringar?

I detta avsnitt diskuterar vi om vi kan kategorisera verkligheten i olika ”naturliga sorter”. Är det så att vi upptäcker, eller är det så är vi uppfinner, olika art-kategorier så som t.ex. katt, psykologiska sorter som "kognitiv kontroll", diagnoser som ”ADHD” eller grundämnet "järn"?

Bör forskare vara ödmjuka?

I detta julavsnitt diskuterar vi ödmjukhet inom vetenskapen. Vad är ödmjukhet och varför är det viktigt? Vad kan en expert egentligen säga och inte säga - och varierar det beroende på vart någonstans det sägs? Är det eftersträvandsvärt med ödmjukhet och finns det en gräns för när forskare måste sluta vara ödmjuka? Vi diskuterar även julklappar, William ruminerar över verktygslådor och vuxenpoäng och våra försök att komma på egna konspirationsteorier lämnar en hel del i övrigt att önska.”

Mätteori (ett mått-ligt bra avsnitt)

Vi ger oss på det breda ämnet ”mätteori” och diskuterar hur man egentligen mäter saker i vetenskapen. Vad är ett mått, hur mäter man sånt som inte är synligt för oss och varför är upprepade mätningar bra? Vi pratar om hur man vet att att man mäter rätt, och vad vi egentligen kan säga med de mätningar vi gör i hjärnforskning. Vi hinner också utforska varför badrumsmattor är felkonstruerade och Simons starka antipati mot gurkvatten.

Akademisk jargong: har vetenskapliga texter blivit svårare?

I detta avsnitt ger vi oss på en intervju med oss själva och diskuterar ett projekt kring läsbarhet i vetenskap som William och Pontus arbetade med som doktorander. Där kunde vi visa att komplexiteten av språket i forskningsrapporter ökat över tid. Vi pratar om varför vi gav oss på just denna studie, vad resultaten betyder, varför det är ett problem och varför det är viktigt att förhålla sig till. Överdriven akademisk jargong tas upp som potential bov i dramat och vi avslutar med att diskutera möjliga lösningar för att bromsa trenden.

Induktionsproblemen: generalisera försiktigt.

Vilka generaliseringar är vi berättigade att göra baserat på den data vi har tillgång till? I detta avsnitt diskuterar vi filosofen Nelson Goodmans ”nya induktionsproblem”. Goodman utmanar traditionella förklaringar av induktion genom att betona vikten av den språkliga och kulturella kontext vi befinner oss när vi gör slutledningar av våra resultat. Vi diskuterar vidare i vilken utsträckning detta utmanar vårt berättigande av de generaliseringar vi gör baserat på vår data. Kort och gott - vad kan vi egentligen säga utifrån vårt vetenskapande?

Abduktion: att skapa eller berättiga en förklaring

I detta avsnitt får vi lära oss om det tredje (och ofta bortglömda) sättet att resonera: abduktion eller ”inference to the best explanation”. Vi går igenom hur det skiljer sig från deduktion och induktion, och varför så många vetenskapare inte känner till det. Det blir djupdykning in i den historiska förankringen av abduktion, och hur det skiljer sig från den moderna användningen av begreppet. Vi avslutar med att diskutera varför abduktion är viktigt i vetenskap, hur det relaterar till de problem vi har i forskning idag, och hur vi ska fixa det.

Kausala Förklaringar

I detta avsnitt så diskuterar vi vad vi egentligen menar i vetenskapen när vi åberopar orsakssamband, som t.ex. ”stearinljuset startade branden i huset”, ”rökning orsakar cancer” och ”skotten i Sarajevo startade första världskriget”. Med avstamp i filosofens John Mackies INUS-begrepp så pratar vi om strukturen bakom kausala förklaringar – vad de är, vad de ska vara bra för och hur vi ska använda dem i vetenskap. Vi hinner också avhandla hjärnmuskler, filosofiska bus och Pontus inser att analytisk filosofi kan vara ganska nördigt.

Annat perspektiv: Robin Fondberg om att implementera lösningar till replikationskrisen

Ett till annat perspektiv angående replikationskrisen och open science. Pontus och William pratar med Robin Fondberg som är doktorand på avdelning för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Vi diskuterar hur olika lösningar till replikationskrisen implementeras, vad kan bli bättre, och vad som har förändrats för doktorander under de senaste åren.

Replikationskrisen (del 4): open science som lösningsförslag

Vi avslutar vår miniserie kring replikationskrisen i vetenskapen med att diskutera "open science" (öppen vetenskap) som en potentiell lösning. Vad är öppen vetenskap, och hur kan det hjälpa? Vilka delar av öppen vetenskap berör replikation? Bör all vetenskap vara öppen? Vi pratar även om hur ökat samarbete är en möjlig lösning.

Replikationskrisen (del 3): Förregistreringar som lösningsförslag

Vi kastar oss helt vilt över ett av de mest framstående förslagen kring en lösning till replikationskrisen i vetenskap, nämligen förregistreringar av studier. Vi diskuterar vad en förregistrering är för något, varför vi tror att det kan hjälpa oss som forskare, svårigheter och utmaningar, samt den kritik som lyfts kring konceptet. Vem ska skriva förregistreringar, och ska man använda dem för alla typer av vetenskapliga studier? Vi hinner också med att prata om skillnaden mellan replikation och reproducerbarhet, standardisering av data-analysprocessen samt ankliknande sköldpaddsdjur i Super Mario.

Annat perspektiv: Gabriel Nyberg om tacit kunskap och replikationskrisen

Dags för ett annat perspektiv kring replikationskrisen. Kristoffer och William pratar med Gabriel Nyberg, blivande doktorand i filosofi. Gabriel skrev sin masteruppsats om replikationskrisen och tacit kunskap på London School of Economics. Vi pratar om uppsatsen och tar reda på vad tacit kunskap är, hur det påverkar möjligheten att replikera en studie, och om det finns en “questionable research practice” kring just tacit kunskap.

Replikationskrisen (del 2): Questionable Research Practices

I detta avsnitt diskuterar vi orsaker till replikationskrisen i vetenskap. Vi särskådar en potentiell bov i dramat, nämligen det som kallas för ”questionable research practices”, eller översatt till svenska: tvivelaktig forskningspraxis. Vad är detta för något och varför tror vi idag att de lett fram till en kris? Vad finns det för olika QRPs och är alla lika dåliga? Vad går gränsen för när en forskningspraxis är ”tvivelaktig” och när det är rent fusk? Vi pratar om hur utbrett problemen egentligen är och hinner också nämna doping, förlorade forskarkarriärer, psykisk ohälsa hos doktorander, vår tillit till forskning och Kristoffers brustna hjärta.

Replikationskrisen (del 1): Problemet

I detta avsnitt av Akademiska Smådåd startar vi upp en mini-serie om den stora replikationskrisen. Mängder av vetenskapliga fynd inom t.ex. psykologi och neurovetenskap har inte kunnat reproduceras av oberoende forskning. Varför är det viktigt och hur blev det så? Vad har det för betydelse för vetenskapen i stort? Vi diskuterar krisens historiska förankring, utbredning, möjliga orsaker och konsekvenser.

Annat Perspektiv: Maria Lalouni om populärvetenskap

Akademiska Smådåds första “Annat Perspektiv” avsnitt. Och vad är detta? En intervju helt enkelt. Simon och William har pratat med Maria Lalouni om populärvetenskap. Maria forskar på Karolinska Institutet och har, tillsammans med medförfattaren Kajsa Lönn Rhodin, skrivit en populärvetenskaplig bok: “Vad alla föräldrar borde få veta”. Hon berättar om sin erfarenhet att skriva populärvetenskap, och diskuterar hur det går till att skriva en bok, och vilka beslut man behöver ta för att förmedla komplex vetenskaplig information till allmänheten.

Kommunikation och popularisering av forskning

I detta avsnitt diskuterar vi kommunikation och popularisering av forskning, delvis med utgångspunkt i Carrie Figdors artikel ”What is the “Cognitive” in Cognitive Neuroscience?”. Vi diskuterar huruvida forskare har en moralisk plikt att förebygga missförstånd och missbruk av sin egen forskning, eller om ansvaret snarare bör ligga hos vetenskapsjournalister och andra kommunikatörer av forskning. Vi diskuterar också den svåra frågan om forskning och sammanhälsnytta, samt hur eventuell samhällsnytta förhåller sig till popularisering av vetenskap. Avsnittet spelades in i Februari 2020 och det märks tydligt att världen var lite annorlunda då utifrån introduktionen.

Vad brinner vi för just nu?

I avsnitt 4 av Akademiska Smådåd pratar vi om oss själva som forskare. Det blir ett menageri av neurovetenskap, medvetandefilosofi, metod, polisiär forskaraktivitet, doktorandtvivel och alla de förhoppningar och tvivel som råder inom just våra fält. Vi hinner också konstatera att det är svårt att vara en dygdig forskare samt blandar ihop massa gamla astronomer.

Exploratorisk vs hypotesprövande forskning

Avsnitt 3 av Akademiska Smådåd går av stapeln och vi diskuterar konflikten mellan exploratorisk och hypotesprövande forskning. Varför anses det första vara fult, och det andra fint? Vilken av dem är det egentligen forskare gör – om de ska vara helt ärliga? Vad har denna konflikt lett till i forskningsvärlden, och går den att lösa?

Vad är vetenskap?

I avsnitt två av Akademiska Smådåd tar vi mod till oss och ställer den stora frågan: vad är egentligen vetenskap? Är det en metod eller är det en form av kunskap? Hur smutsig är vetenskapen vi bedriver idag? Simon går bort sig i distinktionen mellan bra och dålig vetenskap, och vi hinner också med att name-droppa några gamla gubbar, som Popper, Kuhn, Lakatos och Galileo.

Metavetenskap

Akademiska Smådåd gör urpremiär och vi diskuterar att forska på forskning. Vad är meta-vetenskap och hur skiljer det sig från andra fält? Är det en empiri eller handlar det om att skapa normer? Är meta-vetenskap bara ompaketerad vetenskapsfilosofi? Och vem är det egentligen som ska bedriva det?

Introduktionsavsnitt

Hej och välkommen till Akademiska Smådåd. Detta är ett kort introduktionsavsnitt om vilka vi är och vad podcasten kommer att handla om.

©2020 - Akademiska Smådåd